Ljudböcker.
Helt klart beroende framkallande.
Förr...ja låt säga nånstans innan Liam föddes, kanske möjligtvis under hans första månader så var jag en flitig läsare, läste bok efter bok.
Men sen hände nånting och böckerna blev liggandes och ersattes av tv i sovrummet som "nattning".
Daniel fastnade för ljudböcker nån gång förra året och har nog sen dess alltid haft en som sällskap i lastbilen. Jag har alltid tänkt att det är inget för mej.
Böcker ska läsas, inte lyssnas på.
Så tyckte jag fram tills igår då jag blev av med min "ljudboks oskuld".
Förutom raster och lunch på jobbet så har jag suttit med hörlurar i öronen både igår och idag.
När man ändå sitter med ett monteringsarbete som det inte behövs så många hjärnceller till så är det verkligen helt perfekt med en ljudbok, och nu när jag är fast så vill jag nog aldrig vara utan.
Min första ljudbok att lyssna på blev Hundraåringen som klev ur fönstret och försvann, ja den kräver nog ingen närmare beskrivning, det är ju en sån där bok som alla pratar om. Och ja, den är helt klart underhållande :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar